Efter sådär 18.000 mil var det tydligen dags för min lilla KYO att ge upp. Oljetrycksfel, kraschad turbo och drivremslina som behövde bytas så kände jag att det var lika bra att låta min verkstad hitta en ny köpare och dags för mig att hitta en ny lekkompis.
November 2015 hade jag precis lämnat in min Renault till KVD och tog tåget upp till Solna för att plocka upp en ny BMW. 7-sitsig såklart med tanke på fotbollslag och tre barn hemma och färden ner till Alingsås sent på kvällen var en riktigt skön upplevelse att kunna trycka på lite extra och testa bilen.
Lilla KYO har rullat rejält, både inom Sverige för besök hos kunder från norr till söder och inte minst en hel del fotbollsplaner runtom i Sverige när mitt kära BK Häcken spelade bortamatch. Lilla blå har varit i norge, danmark och tyskland där min yngsta dotter fick testa att trycka på rejält på Autobahn. Han har fått sig en och annan törn, bytt vindruta, närkontakt med garageväggar med mera så inte jättekonstigt att det fick vara bra nu.
Tyvärr är ju inte timingen helt ultimal med tanke på att vi just köpt hus, så nästa bil får bli något slags "så länge" för att ta mig till jobb etc. Prismässigt blir det nog inte tyskt utan det är mer en Seat eller Renault som ligger närmst till hands. Idag var vi iväg på en sväng hos de lokala bilhandlarna i Alingsås för att se vad som fanns och även om jag är lite kräsen så lär vi nog hitta något som även faller familjen i smaken. Nu har vi inte längre behov av en större bil, men lite rymlig behöver den ju ändå vara och inte direkt så man vill ligga i en Clio på vägen mellan Alingsås och Göteborg varje dag.
Lite småsorgligt är det ändå... att en bil liksom kan bli en familjemedlem har jag inte känt tidigare och den där lilla skylten med "BMW-parking only" hemma blir ju att skruva ner, åtminstone för ett tag. Vi får se vad som händer framåt, men just nu är det lite tomrum, åtminstone ett tag till kan jag tro.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar, jag återkopplar så snabbt jag kan!