Därför pallar du inte e-kurser!

För flera år sedan skrev jag en artikel i TechWorld kring konceptet e-learning och hur forskning och faktiska resultat visar att det i de allra flesta fall behövs stöd från annan part för att lyckas få ut det som är tänkt av kurserna. Med tanke på att webbsidor försvinner och text inte alltid finns kvar tänkte jag passa på att få in dessa tankar även här på bloggen, tyvärr är det fortfarande lika aktuellt...

Utbildning behövs alltid, men det ska helst inte kosta något och gärna genomföras utanför ordinarie arbetstid. E-learning verkar vara en optimal lösning, men de allra flesta orkar inte genomföra en hel e-kurs.

Redan nu kanske du satt kaffet i halsen och vill höra av dig med en arg kommentar om hur DU minsann genomfört X antal e-kurser och hur bra det gått hur bra som helst. Grattis, då tillhör du de cirka 5 procent som har tillräcklig självdisciplin, och kanske avsaknad av privatliv, för att kunna fokusera tillräckligt för att både genomföra och klara av självstudier.

Den här artikeln riktar sig främst till övriga cirka 95 procenten och kanske framförallt deras chefer. Vi kommer att titta på ett antal e-kursalternativ och framförallt hur man kan optimera inlärning och ge maximal avkastning på kompetensinvesteringar genom att blanda dem med pedagogiskt optimal klassrumsutbildning.

Jag grundar mina påståenden här på erfarenheter från mina många år i utbildningsbranschen, kombinerat med best practices jag tagit till mig via min hustru som arbetat som lärare lika länge, samt de källor som redovisas i artikeln.

Metod 1: Ren e-learning

Det finns en uppsjö alternativ inom e-learning i dag, både kostnadsfria sajter som Microsoft Learn och betalbaserade varianter som Pluralsight.

Begreppet e-learning myntades 1998 och företeelsen har såklart förbättrats avsevärt sedan de första trevande försöken. Inom it-världen är det ofta ganska naturligt att själv söka svar på problem du stöter på. Sökmotorer som Google eller Bing och filmsajter som Youtube har länge varit redskap där driftiga tekniker och utvecklare snabbt på egen hand letar sig fram till en stor mängd forum och filmer där någon annan redan hittat en lösning till just det problem som man stött på.

Kompletterande har vi ju även forum som till exempel svenska itproffs.se som sedan länge fokuserar på yrkesaktiva som delar med sig av erfarenhet till varandra. När man har ett klart definierat problem är de alternativen ett väldigt bra val där man oftast hittar en snabb lösning.

Men vissa företag satsar på att ta fram skräddarsydd e-learning. Specialistföretag lägger en rejäl budget på att producera videoföreläsningar, spel och interaktiva lösningar som på ett ofta enkelt och pedagogiskt sätt guidar kursdeltagaren till nya kunskaper.

De digitala kurserna ser man ofta på introduktionsnivåer och för roller där filmen eller spelet kan återanvändas gång på gång och därmed ge en överkomlig kostnad per deltagare.

De senaste åren har även rena e-learningalternativ för it-proffs som Pluralsight (licensbaserat) och Microsoft Learn (kostnadsfritt) vuxit allt mer inom IT-sektorn. Här hittar du utbildningar inom de flesta teknikområden, och kostnadsmässigt är det en bråkdel av vad en lärarledd utbildning kostar.

Just kostnadsbiten har många företagsledningar hängt upp sig på, och när utbildning helst ska vara helt gratis är e-learning ofta så nära fullträff man kan komma, åtminstone om företaget inte behöver räkna in din fritid på kostnadskontot.

Tittar vi på den nordamerikanska marknaden så sägs 75 procent av alla företag använda digital utbildning, och även här i Sverige växer denna andel år för år.

Metod 2: Klassrumsutbildning

I den andra änden av skalan hittar vi företagen som sedan flera år fokuserat på klassrumsutbildningar för it-proffs och utvecklare. I dagsläget har väldigt många arbetsgivare ramavtal med till exempel Addskills, Informator eller Learning Tree, som tillhör de största leverantörerna i Sverige. Pedagogiskt sett är det svårslaget att tillbringa flera dagar tillsammans med en ledande expert på området som inte bara går igenom de generella nyheterna inom en viss teknik, utan även kan ge direkt feedback på speciella detaljer som just du upplevt i din it-miljö. Det här kombinerat med möjligheten att sitta ner och diskutera med andra i samma situation är något som i de allra flesta fall saknas helt när det gäller e-learning.

Kostnadsmässigt är klassrumsutbildning en större investering både som direkt kurskostnad och inte minst det eventuella intäktsbortfall det innebär att någon är borta från jobbet flera dagar på kurs, antingen om man arbetar som konsult (och inte debiterar) eller har en fast tjänst där arbetsgivaren kanske behöver kalla in en vikarie.

I många fall är det ändå den pedagogiskt överlägsna modellen som fäller avgörandet när någon bokar en klassrumskurs – man vet helt enkelt erfarenhetsmässigt att det innebär kortare tid att ta till sig de nya kunskaperna kombinerat med att dessa oftast sitter kvar längre.

De flesta större utbildningsbolagen har även starka pedagogiska och tekniska krav på sina kursledare, där det efter varje genomförd kurs säkerställs kundnöjdhet och möjligheter att göra förbättringar i utbildningen. Det är kanske något som våra grundskolor skulle kunna ta efter sett till nyligen genomförda Pisa-utvärderingar.

Metod 3: Blended learning

- Varför nöja sig med några bra komponenter när du kan få en perfekt meny?

Du kanske tillhör den lilla grupp av människor som faktiskt har självdisciplin nog att verkligen avsätta tid att klara av en hel e-learning-kurs, men varför nöja dig med det? Det finns en anledning att grund­skolan inte enbart består av kurser som genomförs via datorn, och det är helt enkelt att det inte går att konkurrera fullt ut med möjligheten att ha en expert på plats.

Samtidigt märker vi att i grundskola, gymnasium och högre studier har fler och fler börjat dra nytta av all kunskap som redan finns tillgänglig på internet.

Självklart ska även it-proffsutbildning gå denna väg, och här diskuteras mycket kring möjligheterna att kombinera klassrumsutbildning med självstudier på nätet, och diskussionsforum där studenterna utbyter erfarenheter och stöttar varandra.

Det finns flera fördelar med att kombinera olika möjligheter att ta till sig ny kunskap. Du får tillgång till en pedagogiskt utbildad expert på plats, som har erfarenhet att hjälpa elever att på bästa sätt ta till sig ny kunskap. Du får konkreta tips på vart du själv kan hitta mer att läsa på, när det passar dig bäst.

Samtidigt har du någon som ligger på och hjälper dig att verkligen avsätta tid att plugga, en positiv press som ofta kan vara just det som gör att du själv tar dig tid att studera i stället för allt annat som pockar på uppmärksamhet på fritiden. Om ni till exempel sätter upp ett utbildningsprogram i samarbete med en utbildningspartner kanske det även finns en plattform där klassen tillsammans kan grotta vidare i vissa ämnen.

Den här blandade metoden leder för många till en positiv press där man lockas att repetera och själv undersöker området. Det är en snabb väg in i det nya ämnet och den nya kunskapen håller i längre.

Därför klarar du inte ren e-learning

- Men varför är det så svårt att få ut full effekt av ren e-learning?

Det sägs ju att det finns statistik som kan understryka i stort sett alla påståenden, och självklart har det genomförts hur många undersökningar som helst kring vilket slags utbildning som är det optimala arbets­sättet.

Rent logiskt är nog de flesta av er med på resonemanget att det helt enkelt finns så mycket annat att lägga fritid på än att just plugga (om ni inte råkar tillhöra de som faktiskt just nu studerar på heltid och inte har tid till annat). Oavsett hur engagerad du är i ditt jobb så behöver alla en paus ibland för att inte sluta på akutmottagningen med misstänkt hjärtinfarkt.

Så som lite extra stöd till nästa utvecklingssamtal kommer här lite förebyggande statistik som bevisar att det rent ut sagt är en bortkastad investering att satsa på enbart e-learning:

Skolinspektionens stora gymnasieundersökning kring självstudier 2013: Vi börjar lite lätt med en generell undersökning om självstudier – den gäller inte specifikt e-learning, men här fokuserar vi på just det mänskliga psyket i stort. De största bristerna var enligt Skolinspektionen omedvetenhet om målet med utbildningen, generiska utbildningar som inte anpassats för individen och avsaknad av studiestöd. Jag kan ganska enkelt dra direkta paralleller här till en e-kurs, kan du?

Göteborgs universitet – ”Erfarenheter av blandade utbildningsformer vid kompetensutveckling i arbetslivet”: Det här är en kandidatexamen i personalvetenskap som ännu tydligare beskriver svårigheterna kring detta inlärningssätt. Den intervjuade målgruppen i uppsatsen återfinns på Volvo Cars Corporation. En av slutsatserna lyder så här:

"Aspekter som ansågs hindra lärandet var att den annorlunda utformningen förlöjligades, att arbetsuppgifter prioriterades, bristande verklighetsförankring och avsaknad av praktiska övningar i den utsträckning som önskades av deltagarna”.

Det här känns förmodligen igen av många som provat att genomföra generiska e-learning-kurser. Självklart påverkas både möjlighet och vilja att slutföra liknande självstudier när det saknas stöttning såväl från pedagogiskt håll som från ledningen.

Durham University – “Effects of traditional, blended and e-learning on students achievement in higher education”: Vi rundar av med en artikel där Steve Higgins från Durham University i Storbritannien listar flera punkter, med referenser till studier, som visar att e-learning helt klart behöver stöttning för att nå upp till den optimala inlärningsgraden (översatt från engelska):

Inom e-learning kan eleven drabbas av isolering och brist på direkt social interaktion, därför ligger ett stort ansvar på eleven att ha stark motivation och kompetens när det gäller tidsplanering för att mildra denna effekt (Hameed, Badii & Cullen, 2008).

E-learning kan ha en negativ inverkan på utvecklingen av kommunikationsförmågan. Med andra ord, även om en elev kan ha förvärvat utmärkt akademisk kunskap saknas ibland kompetensen att kommunicera denna till andra (Akoyunlu & Soylu 2006; Klein & Ware 2003).

E-learning kan vara mindre effektiv än klassrumslärande i aspekter av inlärningsprocessen såsom förtydligande och fördjupningar eftersom de kan vara lättare att ta till sig i en utbildning med klasskamrater. Dessutom kan e-learning sakna det stöd som icke-verbal guidning ger genom att observera samspelet mellan andra (Al-Musa & Al-Mobark, 2005).

Slutsats

Nu finns det såklart även en mängd positiva egenskaper inom e-learning, och som påpekats tidigare ska du självklart dra nytta av detta medel.

Det viktigaste att ta med dig när det gäller kompetenshöjning är att det alltid är värt att lägga lite extra, oavsett om det gäller ekonomisk investering, tidsåtgång eller personligt åtagande. För it-området vet vi alla hur mycket det kostar att investera i ny teknik, licenser med mera, och det bör även vara en självklarhet att de som verkligen ska använda tekniken också kan göra så på bästa tänkbara sätt.

Teknik blir aldrig bättre än den som använder den, och om den personen bara fått en bruksanvisning plus en länk till någon gratissajt lär det ta onödigt lång tid innan företaget kan dra full nytta av sin investering.

Tillhör du det fåtal som verkligen kan lägga allt annat åt sidan och totalt fokusera på din e-learning har du självklart en bra anledning att välja just den utbildningsformen. Men vi vill ändå rekommendera att kombinera e-learning med klassrumsstudier eller föreläsningar och interaktivitet i forum eller gruppstudier. Utan interaktivitet tappar du en stor del av inlärningsprocessen, hur fokuserad du än är.

MER PÅ NÄTET:

• Skolinspektionens stora gymnasieundersökning kring självstudier: www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/08-om-oss/sammanfattning-forskningsoversikten.pdf  
• Göteborgs universitet: ”Erfarenheter av blandade utbildningsformer vid kompetensutveckling i arbetslivet” av Emelie Johansson och Frida Lundin (pdf): gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23759/1/gupea_2077_23759_1.pdf 
• Durham University: ”Effects of traditional, blended and e-learning on students’ achievement in higher education” (pdf): www.academia.edu/2378150/Effects_of_traditional_blended_and_e-learning_on_students_achievement_in_higher_education