För flera år sedan skrev jag en artikel i TechWorld kring konceptet e-learning och hur forskning och faktiska resultat visar att det i de allra flesta fall behövs stöd från annan part för att lyckas få ut det som är tänkt av kurserna. Med tanke på att webbsidor försvinner och text inte alltid finns kvar tänkte jag passa på att få in dessa tankar även här på bloggen, tyvärr är det fortfarande lika aktuellt...
Utbildning behövs
alltid, men det ska helst inte kosta något och gärna genomföras utanför
ordinarie arbetstid. E-learning verkar vara en optimal lösning, men de allra
flesta orkar inte genomföra en hel e-kurs.
Redan nu kanske
du satt kaffet i halsen och vill höra av dig med en arg kommentar om hur DU
minsann genomfört X antal e-kurser och hur bra det gått hur bra som helst.
Grattis, då tillhör du de cirka 5 procent som har tillräcklig självdisciplin,
och kanske avsaknad av privatliv, för att kunna fokusera tillräckligt för att
både genomföra och klara av självstudier.
Den här artikeln
riktar sig främst till övriga cirka 95 procenten och kanske framförallt deras
chefer. Vi kommer att titta på ett antal e-kursalternativ och framförallt hur
man kan optimera inlärning och ge maximal avkastning på kompetensinvesteringar
genom att blanda dem med pedagogiskt optimal klassrumsutbildning.
Jag grundar mina
påståenden här på erfarenheter från mina många år i utbildningsbranschen,
kombinerat med best practices jag tagit till mig via min hustru som arbetat som
lärare lika länge, samt de källor som redovisas i artikeln.
Metod 1: Ren e-learning
Det finns en
uppsjö alternativ inom e-learning i dag, både kostnadsfria sajter som Microsoft
Learn och betalbaserade varianter som Pluralsight.
Begreppet
e-learning myntades 1998 och företeelsen har såklart förbättrats avsevärt sedan
de första trevande försöken. Inom it-världen är det ofta ganska naturligt att
själv söka svar på problem du stöter på. Sökmotorer som
Google eller Bing och filmsajter som Youtube har länge varit redskap där
driftiga tekniker och utvecklare snabbt på egen hand letar sig fram till en
stor mängd forum och filmer där någon annan redan hittat en lösning till just
det problem som man stött på.
Kompletterande
har vi ju även forum som till exempel svenska itproffs.se som sedan länge
fokuserar på yrkesaktiva som delar med sig av erfarenhet till varandra. När man
har ett klart definierat problem är de alternativen ett väldigt bra val där man
oftast hittar en snabb lösning.
Men vissa företag
satsar på att ta fram skräddarsydd e-learning. Specialistföretag lägger en
rejäl budget på att producera videoföreläsningar, spel och interaktiva
lösningar som på ett ofta enkelt och pedagogiskt sätt guidar kursdeltagaren
till nya kunskaper.
De digitala
kurserna ser man ofta på introduktionsnivåer och för roller där filmen eller
spelet kan återanvändas gång på gång och därmed ge en överkomlig kostnad per
deltagare.
De senaste åren
har även rena e-learningalternativ för it-proffs som Pluralsight
(licensbaserat) och Microsoft Learn (kostnadsfritt) vuxit allt mer inom
IT-sektorn. Här hittar du utbildningar inom de flesta teknikområden, och
kostnadsmässigt är det en bråkdel av vad en lärarledd utbildning kostar.
Just
kostnadsbiten har många företagsledningar hängt upp sig på, och när utbildning
helst ska vara helt gratis är e-learning ofta så nära fullträff man kan komma,
åtminstone om företaget inte behöver räkna in din fritid på kostnadskontot.
Tittar vi på den
nordamerikanska marknaden så sägs 75 procent av alla företag använda digital
utbildning, och även här i Sverige växer denna andel år för år.
Metod 2: Klassrumsutbildning
I den andra änden
av skalan hittar vi företagen som sedan flera år fokuserat på
klassrumsutbildningar för it-proffs och utvecklare. I dagsläget har väldigt
många arbetsgivare ramavtal med till exempel Addskills, Informator eller
Learning Tree, som tillhör de största leverantörerna i Sverige. Pedagogiskt sett
är det svårslaget att tillbringa flera dagar tillsammans med en ledande expert
på området som inte bara går igenom de generella nyheterna inom en viss teknik,
utan även kan ge direkt feedback på speciella detaljer som just du upplevt i
din it-miljö. Det här kombinerat med möjligheten att sitta ner och diskutera
med andra i samma situation är något som i de allra flesta fall saknas helt när
det gäller e-learning.
Kostnadsmässigt
är klassrumsutbildning en större investering både som direkt kurskostnad och
inte minst det eventuella intäktsbortfall det innebär att någon är borta från
jobbet flera dagar på kurs, antingen om man arbetar som konsult (och inte
debiterar) eller har en fast tjänst där arbetsgivaren kanske behöver kalla in
en vikarie.
I många fall är
det ändå den pedagogiskt överlägsna modellen som fäller avgörandet när någon
bokar en klassrumskurs – man vet helt enkelt erfarenhetsmässigt att det innebär
kortare tid att ta till sig de nya kunskaperna kombinerat med att dessa oftast
sitter kvar längre.
De flesta större
utbildningsbolagen har även starka pedagogiska och tekniska krav på sina kursledare,
där det efter varje genomförd kurs säkerställs kundnöjdhet och möjligheter att
göra förbättringar i utbildningen. Det är kanske något som våra grundskolor
skulle kunna ta efter sett till nyligen genomförda Pisa-utvärderingar.
Metod 3: Blended learning
- Varför nöja sig
med några bra komponenter när du kan få en perfekt meny?
Du kanske tillhör
den lilla grupp av människor som faktiskt har självdisciplin nog att verkligen
avsätta tid att klara av en hel e-learning-kurs, men varför nöja dig med det?
Det finns en anledning att grundskolan inte enbart består av kurser som
genomförs via datorn, och det är helt enkelt att det inte går att konkurrera
fullt ut med möjligheten att ha en expert på plats.
Samtidigt märker
vi att i grundskola, gymnasium och högre studier har fler och fler börjat dra
nytta av all kunskap som redan finns tillgänglig på internet.
Självklart ska
även it-proffsutbildning gå denna väg, och här diskuteras mycket kring
möjligheterna att kombinera klassrumsutbildning med självstudier på nätet, och
diskussionsforum där studenterna utbyter erfarenheter och stöttar varandra.
Det finns flera
fördelar med att kombinera olika möjligheter att ta till sig ny kunskap. Du får
tillgång till en pedagogiskt utbildad expert på plats, som har erfarenhet att
hjälpa elever att på bästa sätt ta till sig ny kunskap. Du får konkreta tips på
vart du själv kan hitta mer att läsa på, när det passar dig bäst.
Samtidigt har du
någon som ligger på och hjälper dig att verkligen avsätta tid att plugga, en positiv
press som ofta kan vara just det som gör att du själv tar dig tid att studera i
stället för allt annat som pockar på uppmärksamhet på fritiden. Om ni till
exempel sätter upp ett utbildningsprogram i samarbete med en utbildningspartner
kanske det även finns en plattform där klassen tillsammans kan grotta vidare i
vissa ämnen.
Den här blandade
metoden leder för många till en positiv press där man lockas att repetera och
själv undersöker området. Det är en snabb väg in i det nya ämnet och den nya
kunskapen håller i längre.
Därför klarar du inte ren e-learning
- Men varför är det
så svårt att få ut full effekt av ren e-learning?
Det sägs ju att
det finns statistik som kan understryka i stort sett alla påståenden, och
självklart har det genomförts hur många undersökningar som helst kring vilket
slags utbildning som är det optimala arbetssättet.
Rent logiskt är
nog de flesta av er med på resonemanget att det helt enkelt finns så mycket
annat att lägga fritid på än att just plugga (om ni inte råkar tillhöra de som
faktiskt just nu studerar på heltid och inte har tid till annat). Oavsett hur
engagerad du är i ditt jobb så behöver alla en paus ibland för att inte sluta
på akutmottagningen med misstänkt hjärtinfarkt.
Så som lite extra
stöd till nästa utvecklingssamtal kommer här lite förebyggande statistik som
bevisar att det rent ut sagt är en bortkastad investering att satsa på enbart
e-learning:
Skolinspektionens
stora gymnasieundersökning kring självstudier 2013: Vi börjar lite lätt med en
generell undersökning om självstudier – den gäller inte specifikt e-learning,
men här fokuserar vi på just det mänskliga psyket i stort. De största bristerna
var enligt Skolinspektionen omedvetenhet om målet med utbildningen, generiska
utbildningar som inte anpassats för individen och avsaknad av studiestöd. Jag
kan ganska enkelt dra direkta paralleller här till en e-kurs, kan du?
Göteborgs universitet – ”Erfarenheter av
blandade utbildningsformer vid kompetensutveckling i arbetslivet”: Det här är
en kandidatexamen i personalvetenskap som ännu tydligare beskriver
svårigheterna kring detta inlärningssätt. Den intervjuade målgruppen i
uppsatsen återfinns på Volvo Cars Corporation. En av slutsatserna lyder så här:
"Aspekter
som ansågs hindra lärandet var att den annorlunda utformningen förlöjligades,
att arbetsuppgifter prioriterades, bristande verklighetsförankring och avsaknad
av praktiska övningar i den utsträckning som önskades av deltagarna”.
Det här känns
förmodligen igen av många som provat att genomföra generiska e-learning-kurser.
Självklart påverkas både möjlighet och vilja att slutföra liknande självstudier
när det saknas stöttning såväl från pedagogiskt håll som från ledningen.
Durham University
– “Effects of traditional, blended and e-learning on students achievement in
higher education”: Vi rundar av med en artikel där Steve Higgins från Durham
University i Storbritannien listar flera punkter, med referenser till studier,
som visar att e-learning helt klart behöver stöttning för att nå upp till den
optimala inlärningsgraden (översatt från engelska):
Inom e-learning
kan eleven drabbas av isolering och brist på direkt social interaktion, därför
ligger ett stort ansvar på eleven att ha stark motivation och kompetens när det
gäller tidsplanering för att mildra denna effekt (Hameed, Badii & Cullen,
2008).
E-learning kan ha
en negativ inverkan på utvecklingen av kommunikationsförmågan. Med andra ord,
även om en elev kan ha förvärvat utmärkt akademisk kunskap saknas ibland
kompetensen att kommunicera denna till andra (Akoyunlu & Soylu 2006; Klein
& Ware 2003).
E-learning kan
vara mindre effektiv än klassrumslärande i aspekter av inlärningsprocessen
såsom förtydligande och fördjupningar eftersom de kan vara lättare att ta till
sig i en utbildning med klasskamrater. Dessutom kan e-learning sakna det stöd
som icke-verbal guidning ger genom att observera samspelet mellan andra
(Al-Musa & Al-Mobark, 2005).
Slutsats
Nu finns det
såklart även en mängd positiva egenskaper inom e-learning, och som påpekats
tidigare ska du självklart dra nytta av detta medel.
Det viktigaste
att ta med dig när det gäller kompetenshöjning är att det alltid är värt att
lägga lite extra, oavsett om det gäller ekonomisk investering, tidsåtgång eller
personligt åtagande. För it-området vet vi alla hur mycket det kostar att
investera i ny teknik, licenser med mera, och det bör även vara en självklarhet
att de som verkligen ska använda tekniken också kan göra så på bästa tänkbara
sätt.
Teknik blir
aldrig bättre än den som använder den, och om den personen bara fått en
bruksanvisning plus en länk till någon gratissajt lär det ta onödigt lång tid
innan företaget kan dra full nytta av sin investering.
Tillhör du det
fåtal som verkligen kan lägga allt annat åt sidan och totalt fokusera på din
e-learning har du självklart en bra anledning att välja just den
utbildningsformen. Men vi vill ändå rekommendera att kombinera e-learning med
klassrumsstudier eller föreläsningar och interaktivitet i forum eller
gruppstudier. Utan interaktivitet tappar du en stor del av inlärningsprocessen,
hur fokuserad du än är.
MER PÅ NÄTET: